jalm

Äntligen soooooooool!! Gissa om jag saknat den? Så längesen lr iaf så sällan den kommer fram numera. Bara vart grått, grått och snöstorm ett längre tag. Och lika grå har jag blitt inuti, så grymt jvla trött och viljelös.
Som ett stor jvla svart hål inombords, kanske nära en deprission!? Vad vet jag som aldrig haft en depperiod i hela mitt "perfekta" liv.
Men precis när jag slog i botten av detta till synes bottenlösa svarta hål, dök solen upp! Tände en liten strimma ljus i det totala mörkret. Bubblande glädje började sprida sej så sakteliga.. men säg den lycka som varar för evigt. Nån jäkel smällde igen dörren å det blev totalt bäcksvart igen.
Men idag är den underbara solen tillbaka igen och jag dricker min själ och mitt sinne fullt av detta underbara ljus. Sörplar i mej så jag dreglar nerför hakan och ner i tröjans urringning, halsar i mej solsken som om d vore en iskall öl. Öl är gott! ;-P
Hoppas denna injektion av varmt gult solljus kan dämpa mörkret ett tag, och att våren skyndar sej hit igen. Jag MÅSTE ha vår och sommar snart innan jag blir tokig.

Funderade ett tag på att ringa doktorn å fråga om han inte kunde skriva ut en garanterad solsemester på ett par veckor som rehabilitering... i så sjukt behov av ljus och sol å värme. Men antar att d blivit en snabb remiss mot Säter ist om jag försökt... skämt å sido.

Känns som om det finns hopp om livet igen nu när solen bländar mej och irriterar mej  i datorskärmen men d skiter jag i för jag ÄLSKAR SOLEN just nu!