jalm

Sitter här och bara njuter av livet. Ser ljust på framtiden. Rättar till mej i stolen lutar mej bakåt och bara ler. Ler mot livet. Solen lyser med sin frånvaro men vad gör det en dag som denna. Jag är lycklig ändå. Behöver inte solens strålar för att skina som en sol. Min inre lycka lyser igenom.

Inser att det är ljusår sen jag mådde så här bra, sen jag var så tillfreds med livet. Jag har trott att jag haft ett gott och lyckligt liv. Visst ska jag väl inte klaga, mitt liv har varit bra. Men nu är det så fantastiskt bra. Visste inte att livet kunde vara så här bra. Att man kunde må så här gott i både kropp och själ.
Jag har visst nöjt mej med ett nödtorvtigt liv hittills. Eller har jag bara låtsats vara nöjd med livet jag haft. Har jag verkligen inte saknat nåt i mitt liv? Jag vet inte.

Men nu inser jag vad jag gått miste om alla dessa år som singel. Hur underbart det är att vara två.
Jag valde nog att vara singel för att slippa vara ensam när man är två. Hellre ensam i ensamhet än ensam när man är två.

Jag har beslutat mej för att jag faktiskt är värd detta. Värd att få vara riktigt på djupet lycklig. Det känns underbart att formligen få ösa kärlek över en människa som man älskar. Det enda som kan skrämma mej ibland är att jag kanske älskar FÖR mycket. Att jag kväver den jag älskar, skrämmer livet ur han. Försöker bromsa ner mina känslosvall, krympa ihop mina kärleksförklaringar.
Men det är svårt. Hela jag skriker av kärlek till denne man. Varje por, varje simpelt hårstrå på min kropp brinner av kärlek.
Mina ögon strålar av en eldig glans när jag ser på honom. Mitt hjärta knyter sej och bubblar frenetiskt ut sej bara av tanken på att han kommer snart.
Jag har aldrig kännt en sån kärlek till en man. Känslan är nästan den samma som när man håller sitt nyfödda barn för första gången. Eller när man ser sina barn lyckliga.

Jag som trodde att jag visste vad riktig kärlek var. Att jag älskat förut. Men nej, det har jag inte gjort. Inte så här naket, äkta och fullkomligt.
Visst har jag älskat mina pojkvänner, både djupt och innerligt. Men inte så här djupt och definitivt inte så här innerligt.
Detta är ren pur kärlek.

Jag är fantastiskt lycklig och tänker fortsätta vara det i resten av mitt liv. Eller åtminstone så länge som han kommer älska mej.

Den dagen ,om den dagen kommer, när kärleken är slut. Kommer jag att gråta blod, mitt hjärta kommer förvandlas till en sten. Då kommer jag att dö en smula. Jag kommer inte vara den som slutar älska först. Om den dagen kommer, då finns jag inte mer.

Älskar dej Tony och det vet du.

Glöm inte att krama din nästa.